Regnet det bara oser ner tralalala!
I onsdags skar jag halsen av en hona (forra gangen holl jag bara i den och nagon annan skar) det gav mig lite skinn pa nasan. Anna blev vit i ansiktet och gomde sig inne hehe.
Middagen igar var ju ocksa ratt sa minnesvard, kokta tjocka svarta larver och kycklingfotter. Det var verkligen till att bita ihop och tanka pa nagot annat. Larver = VIDRIGT! Det smakade som sega sura skor. ush!
Men vad gor man inte for att ta in sa mkt som mojligt av kulturen :)
Det var Sondagskoleavslutning i kyrkan i sondags. Holl pa i nastan fyra timmar. Men det var dans och sang hela tiden sa det kandes inte sa lange. Barnen har kan verkligen dansa. Trots att jag och anna sett dansen sakert hundra ganger nar de ovade sa kunde vi inte den helt. Barnen larde sig den pa en eftermiddag. :)
Imorgon ska jag och anna till White River och halsa pa en missionar. Ska bli skont och komma ifran mkhuhluh och familjen lite. For det ar verkligen tva helt skilda kulturer och gang pa gang blir det krockar sa det ska bli skont och komma ivag och vara lite anoym.
Tack for alla uppmuntrande kommentarer det gor verkligen allt sa mkt lattare!
Kramar och Karlek!
bilderna

Vi ar pa vag!

Raddningen!

Africa by car!

Vara fans som kommer om kvallarna och fragar efter "mam emelie " och "mam anna"
Tur som ar sa har solen varmt vara ansikten sa vi inte ar likbleka langre

Varan favorit Tzoni han dansar som en blandning mellan usher och krosamaja.
Han har alltid sina foppatofflor pa fel hall med. :D

Mama Aggie och Papa Sibiya

Barnen :)
Jag lever!
Resan hit var lang men gick bra, hade oturen att fa feber nar vi mellanlandade i london men starbucks raddade mig. (Akte samma plan som Vince Vaughn) en liten parantece bara hehe.
Nar vi val kom till Johannesburg sa hittade vi inte pastor Sibiya som skulle hamta oss sa det var lite jobbigt men sen sag vi en man i shorts och skinnjacka, varpa jag och anna undrade om det var sa man sag ut om man var pastor, och det var det banne mig! Tillsammans med pastor Sibiya och en bister ung man vid namn mike gav vi oss ut i den sydafrikanska trafiken (vilket jag latt skulle kunna skriva en uppsatts om, helt galet hur de kor)
Vi akte forbi kakstaderna och adrig forr har jag sett sadan fattigdom. Var svart och halla tararna borta nar man sag de gamla manniskorna sitta med sma spadbarn i famnen och i bara trasor till klader, resultatet av den otroligt stora aidsepidemin.
Efter en timme var man sa full av intryck att kroppen inte orkade sa efter johannesburg somnade froken andersson och froken carlsson.
Familjen som vi bor hos heter Khoza. Det ar papa Khoza och mama khoza sen har det tre barn (som jag fortfrande efter tva veckor har svart att komma ihag) Agatha som ar lika gammal som jag, Ashley som ar 18 och refiluwe 16 (den stavningen ar nog inte ratt nagonstans men jag kan uttala det i alla fall) och vi bor i samhallet Mhukhulu nagra mil utanfor white river. Det ar varmt och om italien i somras var varmt sa ar det ingenting. Jag ar installd pa att vara svettig konstant i ett halvar.
Hittills har jag sett tre doda ormar, nackat en hona samt atit kycklingfotter. Just det ja... var pa brollop i helgen i Pretoria som ligger utanfor Johannesburg.
Det tar ungefar ca fem timmar dit normalt satt med bil ifran Mhukulu, nar vi akte dit tog det tio timmar pga punktering, banomatkoer och bilkoer (behover jag namna att det var 34 grader ute och minst 40 i bilen) Nar vi val kommer fram till farmen (som lag in the middle of nowere) dar brollopet skall hallas sa blir jag och anna visade till varat rum dar vi skulle sova. Vi var tvungna att ga igenom ett morkt falt dar jag fick mer eller mindre panik da jag inte sag vad jag satte ner mina fotter. Detta var pa landet i sydafrika dar det finns ormar stora som krokodiler. i alla fall sa nar vi far se vara rum sa liknade det mer eller mindre en bunker ifran andra varldskriget. Det var baracker med noppriga madrasser samt jordgolv och kackelackor i massvis. Har skulle froken Andersson och Froken Carlson sova sa nar vi val star panikslagna och skrattar och grater om vartannat over situationen sa kommer var handledare mamma aggie och hennes man pastor sibiya och sager at oss att vi inte behover packa upp vara saker da vi skulle aka in till stan och bo pa ett bed and breakfast. Halleluja raddade ifran bunkern och kackelackorna. Sa nar vi kor ut ifran bushen sa stannar polisen oss, da har det varit ett ran och ranarna hade kort mot just dar vi skulle sova sa de var som polisen sa "out in the field" Tank om vi hade sovit dar och nio ranare hade kommit och "handsup" pa oss! Ibland ar torpa inte sa trist som det later haha!
Nar vi val hittar ett boende sa vill de inte att mamma aggie och pastor sibiay ska sova dar pga av att de ar svarta (jepp efter snart tjugo ar sa finns det fortfarande manniskor som lever kvar i apartheid)
Tillslut hittade vi ett b&b som var bra och anna och jag fick vara egna sangar (vi delar just nu pa en 120 cm sang)
Och nar anna kommer ut ut badrummet sa ar det som pricken over iet en odla i taket. Jag ar vanligtvis inte radd for dem men jag vill inte ha dem nar jag ska sova sa i panik och trotthet ropar vi pa hjalp men den var snabb det lilla livet sa tillslut sa kande vi att det kanske var bast att lata b&b tanten fa vila och inte jaga odlor kl ett pa natten. Och som vanligt sa somnade anna direkt och jag lag stel som en pinne pga av den dar odlan. Da ville jag hem till sverige och till min sang.
Oj vad mkt det blir att lasa nu.
Forskolan och barnen ar toppen forresten och jag har hand om de minsta barnen som ar mellan tva och fyra. Kanslan av att varje morgon motas av 40 glada barn rusande emot sig ar fantastiskt och trots alla odlor och kackelackor sa alskar jag Sydafrika.
Karlek och kramar till er alla!
Lite bilder ifrån gårdagen och idag

Madde och Marie

Kusinvitamin Max



Sist men inte minst Anna Panna the blogger

Resan kan börja!
Solen sken idag på morgonen så tog en liten promenad med mamma och selma. Sen bar det av till alvesta och en lång väntan i kylan på tåget till sthlm. Tåget var en timme försenat så det blev lite bittert ett tag. Kändes jobbigt och lämna alla hemma. Har just nu en klump i magen och har ingen som helst aning om vad som väntar mig.
Men känner ändå en sån stor längtan att få komma iväg. Detta är mitt äventyr som jag drömt om så länge jag kan minnas.
Igår var det meningen att sandra och emil skulle komma hem och käka middag en sista gång innan jag åkte. Men helt plötsligt var det fler än bara de två. På trappen stod mina underbara vänner madde, marie, borgarklanen, sofia, oskar, micke (som fyller 26 idag btw) emelie och söta lilla william som sprang runt och charmade alla. Det betydde så mkt och värmde mitt lilla hjärta. Kommer sakna er alla!
Nu ska anna panna och jag lägga oss då det blir till att gå upp tidigt imorgon. Planet går kvart i tolv så åker härifrån vid åtta tiden.
Arlanda, London och Johannesburg nästa! YAY!
Ta hand om er!
Måndag
Idag hade vi sovmorgon som jag utnyttjade till max. Efter helgens farande och flängande så hann jag inte mer än lägga huvudet på kudden igår kväll innan jag somnade.
Hade förläsning om själavård idag. Mycket intressant och Irma var lugnet själv när hon förläste, nästan så lugn så det blev sövande.
Imorgon åker jag, Anna och Emelie till ullared för shopping av vad jag tror kommer bli en massa onödigt som jag inte behöver men som ramlar ner i vagnen bara för att det är billigt.
Har inte varit i ullared på flera år. Känns som det är sån hysteri och så har jag inte tålamod för klimakterietanterna som kör på en på hälarna med sina kundvagnar. Men får se det som en övning inför afrika. Tålamod är det jag fått höra mest att man måste ha där nere. Får se hur det går med den saken hehe!
Nä nu måste jag kila innan larmet slås på!
Peace!
Fredag
Lite mobilbilder ifrån mullsjö




Torsdag
Slutade lite tidigare idag så jag bestämde mig för att ge mig ut på en långpromenad i mullsjös småländska skogar.
Träffade på några hästar, en get och en gammal man med åtta hundar i koppel. Mullsjö bjuder på det mesta måste jag säga.
Det är verkligen balsam för själen och vara ute i naturen själv och bara låta tankarna få flöda fritt. En tanke som slog mig var att hur snabbt ens liv förändras. Om man jämför med vart man var i livet för ett år sen och nu så är det så stor skillnad. För ett år sen hade jag precis flyttat ifrån malmö till mamma och pappa, jobbade på ljungsätra och anpassade mig till att vara beroende av föräldrar och bussar. Nu går man på bibelskola och ska åka till sydafrika om två veckor. Det är lite galet. Men jag älskar livet när det är så!
Lägger upp lite bilder ifrån dagens promenad :)
Peace
Praktisk dag
Idag har varit en lite lagom jäktig dag. Var hos tandläkaren och fick äntligen tanden klar. De var vekligen toppengulliga. Känns lite jobbigt och ha hittat en tandläkare i mullsjö av alla ställen. Känns inte som det är stället jag kommer och välja att bo i senare i livet, även om det verkligen är jättemysigt.
Sedan bar det av med tåget in till jönköping där sanna och elin mötte upp mig. Sen vidare till a6 och lite shopping (känner mig som blondinbella när jag sitter och skriver detta)
Idag har Emelie Andersson inhandlat ett par stödstrumpor. Det är vuxen/tanta poäng på det. Men sen visade det sig att det var rätt vanligt och att den söta "hippa" tjejen i butiken också hade det. När jag var och backpackade i sommar så tog hem resan nästan 37 timmar och när jag kollade på mina fötter när jag kom hem så var det inte mina fötter, det var elefantfötter. Och det vill jag inte ha när jag kommer till johannesburg. Flyget tar nästan 17 timmar så bäst och vara på den säkra sidan.
Har köpt en massa saker som jag aldrig i mitt liv skulle tro att jag behövde. En pannlampa tex. Den måste jag ha för att se så jag inte trampar på ormar, krokodiler,kanyler och dylikt där nere i afrika. Har aldrig gillat att gå med ficklampa. Bättre och inte se det obehagliga som finns i mörkret. (naiv tanke det där hehe)
Ikväll är det bonde söker fru som alla kommer och ser nere i stugan så jag får väl gå ner och göra det lite mysigt.
Peace!
Tisdag
Imorgon har vi praktisk dag. Anna är i mariannelund så det blir inget ullared, får ta det på tisdag istället. Ska till tandläkaren imorgon också och fixa klart min tand på förmiddagen. Det känns tryggast och göra det i sverige. Inte så lockande och göra det i Sydafrika. Så daredevil är jag inte!
Känns som allt lunkar på nu. Går och väntar på mitt pass och mitt visum. Ska ringa och kolla hur långt det har kommit imorgon.
Sitter ikväll på nätet och letar efter kjolar som går nedanför knäna. Finns verkligen inga för modet idag är max lårhöjd. Känns inte så skönt och behöva ha leggings på sig i 40 graders värme. I värsta fall får jag köpa kläder och sånt när jag kommer ner.
Nu ska jag krypa upp i soffan och kolla på family guy och dricka julmust (jag har tillåtelse att både lyssna på julsånger och dricka julmust då jag missar allt det i år)
Peace!

hemma i torpa
Idag tog jag även drickvaccinet mot kolera. Jag är inte rädd för sprutor eller något sånt men när det kommer till att svälja medicin så har jag så lätt för att kräkas. Och detta vaccinet smakade inte hallon. Och det värsta är att jag måste ta det igen om någon vecka. Men ska jag åka iväg så får jag lida lite.
Igår köpte jag en liten 30 liters ryggsäck som jag ska ha med mig som handbagage samt att ha på miniresor där nere. Känns skönt och kunna pricka av saker ifrån listan.
Idag har jag varit ute och gått med min kära moster Kajsa. Och jag älskar verkligen hösten hemma. Luften är så frisk sen är passar höstens färger mitt hår hehe.
Ha en fin fredag!
Peace!

Sydafrika

bloggandet kan börja
Resedagboken känns lite opersonlig.
Den 30 oktober åker jag och en tjej som heter Anna till Sydafrika för att under ett halvår praktisera/arbeta på en förskola utanför staden White River.
Har nu gått sju veckor på mullsjö folkhögskola och trivs som fisken i vattnet. Längtar dock till att få åka. Känns som dagarna segar sig fram.
Igår satt jag och anna och googlade på "snakes in afrika". Detta för att försöka komma över våran fobi. Tyvärr blev den nog bara värre och jag är nu mer rädd för att åka än vad jag var innan. Men ber till Gud att han ska hålla alla slemmiga, vidriga, monster ormar ifrån mig.
Idag blev alla papper som skulle in till visumet klart. Blev uppringd av en afrikanskengelsk kvinna ifrån ambassaden i morse. Hon lät skum men var väldigt trevlig och tillmötesgående. I alla fall... visumet är färdigt och nu är det bara lite småsaker kvar och fixa.
Peace!