emgoesafrica

16 Januari idag och det kanns som dagarna har borjat rulla pa igen. Underbart och vara tillbaka pa forskolan trots manga nya skrikande barn som saknar sin mamma. Vid ett tillfalle hade jag fyra barn pa mig, en pa ryggen, en  famnen och tva pa varsitt ben. Kommer vara en stalmamma nar jag kommer hem!

De senaste tva veckorna har det varit bon och fasta, nagot som jag aldrig gjort forut men som ar valdigt vanligt har. Man fastar hela dagen fram tills kvallen da man gar till kyrkan och efter det far man ata. Jag klarade fem dagar men var tvungen att sluta da jag blev elak mot anna. Sa for husfridens skulle sa blev det till att sluta. Men det var en haftig upplevelse och nagot jag kommer ta med mig hem och prova.

Den 27 februari kommer min underbara syster sandra och hennes make emil hit for och halsa pa. Det varmer mitt hjarta! Helt galet vad man saknar alla hemma.

Just det i tisdags var vi och ungdomsgruppen ifran kyrkan pa barnsjukhuset i mkhulu och gav presenter samt sjong och bad for de sjuka sma barnen. Det var jobigt och se barnen sa sma och svaga. Dar kan man prata om att vara utlamnad. Anna och jag markte att vissa sangar var markta med ett rott band, detta for att de var smittade med hiv. Da var det svart att halla tararna borta. Och man insag hur tacksam man borde vara for att man ar frisk och lever i ett land utan aids epidemi. Men gladjen i barnens ogon nar de fick sina presenter var stor och fick en att tanka pa barnet i sig och inte sjukdommen.

Hoppas ni alla har det bra hemma i vargavintern!

Kramar Emelie

Ville bara lagga upp nagra bilder pa min favorit pojke Glen!